[Foto: Regissören Mia Blomgren/Sveriges Radio]

Vid 70 slutade flickan från Nøtterøy att arbeta som prostituerad. Hör en berättelse om stolthet, dubbelmoral och att finna sitt rätta jag.

Helena bor i ett radhus utanför Göteborg. Här har hon bott i snart 40 år.
En gång i månaden kommer tjejgänget på middag och då blir det ärtsoppa med punsch. Varannan dag hälsar hon på sin gamla mamma som nyss fått en stroke.
Helena älskar att resa, ta hand om sina barnbarn och att vara i sin trädgård som hon vårdar ömt.

För snart två år sedan slutade Helena som prostituerad.
Ett arbete hon haft i över 35 år.

> Filmtrailer
> Nominering till Tempo Radio Award

Har du kommentarer eller frågor? Rikta dem till:
mia.blomgren@sverigesradio.se

P1 Dokumentär: Madonnan och skökan Producent: Mia Blomgren Illustration: Klara Swantesson. Onsdag 22.2 kl.11:03 i Radio Vega

Autofiktionen är död, leve autofiktionen

Det har gått inflation i autofiktion. Eller som författaren Monika Fagerholm uttrycker det: ”Vi använder ordet självutlämnande hemskt slarvigt idag”. Och fortsätter ”Så fort någon skriver om någonting om sitt liv, som man kunde betrakta som en hemlighet, så är det modigt och självutlämnande. Jag skulle våga påstå att i nittiofem procent av fallen är det inte alls modigt och självutlämnande”.

Jag intervjuar Fagerholm för mitt K3-program om Karl Ove Knausgårds Min kamp-svit. Frågan jag ställer i programmet är varför Min kamp är så bra litteratur. Hur gör han det? Jag frågade också litteraturredaktören Pia Ingström och lektorn i norska vid Helsingfors Universitet, Hadle Oftedal Andersen. Det har varit en otroligt intressant , rolig och givande process. Alla ger uttömmande, analytiska och personliga svar på frågan – och kommer på ett eller annat sätt in på den riktigt Stora Frågan: Vad är god romankonst? Ja, vad är det som skiljer Knausgårds projekt från den allmänna fåran av trendig bekännelse-, verklighets- eller jaglitteratur?

De öde fälten

Fagerholm talar också om att jaglitteraturen gör något med oss läsare. Den klyver oss i tu. Hon tar avstånd från det mest typiska: att författaren kastar ut köttbenet ”verklighet” och sedan gömmer sig bakom ett ”nämen, det är en roman, det ska läsas som fiktion”. Om man då vet att det finns en sann historia bakom, så kan man inte läsa boken som fiktion. Verkligheten bakom gnager.

Litteratur ska vara något som öppnar världen för oss, den ska föra oss till de öde fälten, säger Fagerholm.

Språket återupprättas

Pia Ingström förklarar närmare vad hon menar med att Knausgård återupprättar språket i litteraturen.
Det finns allt mer ett scendramaturgiskt tänkande i litteraturen. Dialogen är situationskomedianpassad, snarare än litterär. Knausgård gör det motsatta; han utvinner betydelse och känsla ur icke-händelser i oändlighet.

En vitsig detalj är att Karl Oves bästa vän Geir råkar vara god vän också till Hadle Oftedal Andersen. Jag kunde ju inte låta bli att fråga om porträttet av Geir stämmer överens med verkligheten. Den intervjubiten rymdes inte med i programmet men du kan lyssa på den här:

K3: Det bästa som skrivits på tvåtusentalet? Karl Ove Knausgårds Min kamp 1-6 i Radio Vega på söndag 5.2 klockan 9.03 och på onsdag 8.2 klockan 11.03. Eller på Arenan här (efter att programmet har sänts i radio)

[På bilden: Innet med Dalai Lama och hunden Djingis]

”Har jag lyckats göra ett intimt personporträtt av min mamma, Innet Ehrnrooth?
Programmet handlar om en svunnen tid, sjukdom och döden. Min mor var sport– och societetsjournalist, fotograf, mamma och en makalös berättare. Många goda historier blev bara bättre med åren, precis som alla ens käraste minnen.

Hennes överväldigande personlighet lyckades jag aldrig fånga på band. Det fanns stunder då jag tänkte att det är mer sannolikt att jag hittar Higgs boson partikel än att jag förstår hennes tankar. Innet kunde nämligen ibland vara så otroligt självupptagen, envis eller fördomsfull.
Men för det mesta var hon inspirerande, livlig, mycket underhållande, rättvis och den viktigaste personen i mitt liv.

Jag tror att jag har gjort ett personligt program och hoppas att det dessutom är roligt, berörande, avslöjande och kanske t.o.m. tröstrikt”.

- Albert Ehrnrooth

Onsdagen den 4:e januari kl. 11:03 i Radio Vega (repris från Nyårsdagen)

I Fjärrkarelen på ön Kizhi finns en katedral i trä med mäktiga kupoler. Det berättas att byggmästaren Nester efter slutfört arbete begrundade sitt mästerverk varefter han slängde yxan i sjön med orden – aldrig mer skall en liknande byggnad bli till. Det berättas också att en finsk krigspilot, Saxén, fått order att bomba Kizhi med dess vackra katedral. När han blev varse katedralen blev han så betagen att han lät bli att bomba den. I dag hör katedralen under Unescos kulturella världsarv.

Den person eftervärlden kan tacka för att katedralen fortfarande står kvar heter Lars Pettersson. Månadens dokumentär berättar om Petterssons kulturgärning.

Den 23-årige fänriken Lars Pettersson som skrivit om finsk träkyrkoarkitektur kommenderades till Fjärrkarelen 1942. Han rekryterades för att bevisa att bildproduktionen i de avlägsna trakterna hade inhemska rötter. Den politiska bakgrunden var att man efter en ockupation av Fjärrkarelen skulle ha vägande bevis för att territoriet hade kulturell och språklig anknytning till Finland. Petterson dokumenterade, mätte, fotograferade, ritade, packade in föremål och katalogiserade. Resultatet publicerades 1950 i hans doktorsavhandling Onegaregionen träkyrkoarkitektur.

Dokumentären handlar om en man som under brinnande krig inventerar kyrkor och därmed räddar ett kulturarv till eftervärlden. Den baserar sig på Lars Petterssons dagboksanteckningar från hans tid i Fjärrkarelen. Pettersons ambition var att nedteckna allt han såg innan kriget förstörde det.
I dokumentären intervjuas fil.dr Kari Kotkavaara, Åbo Akademi, Valdemar Melanko, fd chef för Sovjetinstitutet, dottern Marjatta Nielsen och fil.dr Marina Vythunovskaja.
Redaktör: Charlotte Airas. Ljudplanering: Jyrki Häyrinen.

Radio Vega söndag 25.12 kl. 9.03 och onsdag 28.12 kl. 11.03

… in i vår hjärna!

– Om känslor inte bara är psykologi måste man ju ta dem på allvar… , konstaterar en student som Åsa Nilsonne citerar i sin bok Mindfulness i hjärnan. Nilsonne, som är professor i medicinsk psykologi, medverkar i K 3 med tankar kring vad mindfulness och neuropsykologi betyder för henne och hur vi kan lära oss att styra vår uppmärksamhet på ett än mer meningsfullt sätt. Hon är bland annat övertygad om att psykologin snart kommer att ha lämnat sin så kallade flummiga tid bakom sig.

I K3 medverkade Åsa Nilsonnne, professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet i Stockholm
och författare till böcker som Mindfulness i hjärnan och Vem är det som bestämmer i ditt liv?
Med uppläsning bidrog Gungerd Wikholm och Tomas Jansson.

Redaktör är Mi Wegelius.

Programmet sändes söndagen den 5 juni i Radio Vega, kl. 9.03., repris onsdagen den 8.3 kl. 11.03.

- om Rosa Luxemburgs liv, tanke och död

Mordet på Rosa Luxemburg har gjort henne odödlig, inte bara som tysk kommunistmartyr utan också som en socialistisk teoretiker som var människa fullt ut. Mordet krossade hennes drömmar om frihet, drömmar som vi alla kan känna igen oss i. Att Luxemburg dessutom brottades med problem som nationalism och tankens frihet gör henne till en angelägen tänkare ännu idag. Målet för henne var ett bättre och rättvisare samhälle, men hennes roll som socialistisk revolutionär innebär också att hon är omstridd. Sebastian Bergholm åkte till Berlin och träffade Luxemburgkännarna Evelin Wittich och Annelies Laschitza och besökte bland annat platsen där hennes mördade kropp dumpades.

Programmet sändes söndagen den 1 maj i Radio Vega

[Bild: Jonas Design & Photography/Flickr, CC:by-nc-nd]

I Februari besökte redaktör Annvi Gardberg Nordic Feature Conference på Lofoten i Norge. Under konferensen analyserade deltagarna nygjorda nordiska radiodokumentärer. Kvaliteten på radiodokumentärer i Norden är mycket hög just nu. Läs Annvi Gardbergs rapport från mötet här och lyssna samtidigt på några pärlor bland nordiska radiodokumentär.
Gardberg är också aktuell med månadens dokumentär i K3, Farmor flyttar in. Den sändes i Radio Vega, söndagen den 27.3 och onsdag 30.3 kl 11.03.
Bastret Dushi, Astrid Thors och Kimmo Sasi diskuterar dokumentären i Slaget efter tolv, onsdagen den 30.3 kl. 12.10. Lyssna på dokumentären i Arenan fönstret längre ner.

K3: FARMOR FLYTTAR IN
Farmor Fatima är urgammal och har kommit till Finland efter åratal i landsflykt. Här bor
hennes son Mohammed och hans stora familj. Fatima flyttar in hos dem med sin kappsäck som alltid är låst. Varför vill hon inte öppna kappsäcken? Varför vaktar hon den så noga?
Annvi Gardberg har följt med en flyktingfamilj från Afghanistan och deras bekymmer med en envis och egensinnig farmor som inte förstår sig på hur man lever i det nya landet. Ljuddesign: Jyrki Häyrinen.

SLAGET EFTER TOLV onsdagen 30/3 kl. 12:10
Bastret Dushi som är född i Kosovo hämtade sin gamla sjuka faster och fostermor till Finland, hon bor numera med honom i Borgå. Han debatterar med Astrid Thors (migrations- och
Europaminister,sfp) och Kimmo Sasi (riksdagsledamot församlingspartiet) om varför det inte blev någon ändring i utlänningslagen i höstas. Hotar verkligen en farmorsinvasion om vi skulle göra det lättare för invandrare och flyktingar att ta hand om sina gamla farmödrar? Och var det bra att farmor Fatima från Afghanistan kom till Finland? Redaktör: Annvi Gardberg.

[Bild: Michael Haferkamp, CC:by-sa]

RAPPORT FRÅN RADIODOKUMENTÄRMÖTET NFC (Nordic feature conference) I LOFOTEN, NORGE 10-14 FEBRUARI 2011

En högre kvalitet än någonsin, säger norska Berit Hedemann, som har organiserat ett otal nordiska radiodokumentärmöten. Vi har avslutat mötet i Lofoten, och har lyssnat på 25 program under 4 dagar. Vi har diskuterat och analyserat varje program: Vilka är de starkaste scenerna i programmet? Vad etsar sig in i vårt minne? Hur fungerar dramaturgin? Hur fungerar anslaget, och hur drivs berättelsen framåt?

Alla dokumentärer har starka sidor. En del missar i starten, men har andra kvaliteter. En del är vansinnigt humoristiska, andra djupt tragiska. Här finns dokumentärer för flödesradio, dokumentärer med en grävande ambition, och framför allt: många goda historier.

NORSKA SKURKAR, STORA OCH SMÅ
Ett fint och mångbottnat program är norska Marte Solbakkens Epilog for herr Bodin. Marte har själv en anknytning till berättelsen. Hon har en gång i livet haft en styvfar som misshandlade henne och hennes syskon och fick kontroll över hennes mor. Nu letar hon reda på kvinnor och barn som har levat med samma man, en charmör som levde på stulna pengar och i växande grad försökte styra både kvinnor och barn. Finns det en förklaring till att han levde som han gjorde?

> Lyssna

En rett og en vrang av Line Alsaker är en charmerande (och alldeles sann) historia om två kvinnor som heter Torill. Båda älskar att sticka och de grundar en strikkelubb, men den ena är cynisk och den andra känslosam. Den känslosamma har en man som försnillar pengar. Berättelsen kompletteras av sånger med skräddarsydda texter: ”Vi vill strikke, skravle och strikke, strikke och drikke…” till en välkänd melodi. Det är redaktören Line som sjunger.

> Lyssna

ANABOLA STEROIDER OCH BARN MED FUNKTIONSHINDER
En av dagarna lyssnar vi till undersökande dokumentärer. Vi får veta varför så många män i Norge använder anabola steroider, som allt oftare tillverkas i ”hemlaboratorier” runt om i Norge. Redaktören har talat med trettio av dem som tar sprutor. Vi följer den unga David som börjar använda hormonerna för första gången. Operasjon Sixpack av Kjetil Saugestad hör till CD-skivorna jag tar med mig hem.

> Lyssna

Så lyssnar vi på svenska Kalibers program om barn med funktionshinder (Asperger eller andra arter av autism) som spärras in på slutna ungdomshem.
Unga funktionshindrade tvångsvårdas med kriminella av Bo-Göran Bodin och Daniel Velasco, Ekots grävgrupp, SR.

> Lyssna

Ett helt annat perspektiv på barn med funktionshinder får vi i ett danskt program där reportern har följt med en specialklass med tonåringar med asperger-diagnoser i en veckas tid. Där får vi en fascinerande inblick i hur de här unga människorna tänker. Här finns strålande dialoger där redaktören lyckas få de ungas förtroende.
Sarte sjele i teenageland. Av Julie Bang, DR.

Tre unga redaktörer med invandrar- och flyktingbakgrund har följt med åldringar på ett serviceboende. Här hittar vi en arg gammal man som så småningom ger oss en liten insyn i sitt liv före och efter institutionen. Vi hör också hårt stressad personal. Gamlingar – nåt som är hatat! Av Amra Heco, Paradox, SR. Rubriken tycker jag inte själv om men det är ett direkt citat av den gamle mannens ord. Amras frågor i intervjuerna är helt beundransvärda, det här programmet borde finnas med i kurser i intervjuteknik.

> Lyssna

Danska soldater i Afghanistan berättar om sitt liv i lägren och dokumentären följer några män som var med i två konvojer som stötte på en vägmina. Också här har redaktören fått soldaternas förtroende, de berättar öppet om det de har upplevt.
Vejsidebomben. Av Claus Pilehave, DR.

> Lyssna

Ett annat danskt program undersöker hur lågt man kan dumpa polska invandrares timlöner. Morten Runge vill renovera sitt vardagsrum och försöker avtala om så usel lön som möjligt bara för att se om det går. Här uppstår det diskussion efter att vi lyssnat: är det riktigt moraliskt försvarbart och varför dold mikrofon vid vissa tillfällen? Idén som sådan kunde säkert testas hos oss.
Løn efter aftale. Av Morten Runge, DR, 20 min

Vi följer den svenska valkampanjen i Fagersta i en alldeles nysänd dokumentär i programserien Alla älskar Stig – gjord efter modellen reality show eller doku-såpa. Stig är vänsterpartipolitikern som har gett sitt parti majoritet i kommunen i åratal. En man som citerar Aristoteles, läser Machiavelli och är mästare på att tala med kommuninvånarna, inte minst i snabbköpet. Men vad händer när Sverigedemokraterna ställer upp i valet?
Alla älskar Stig, del 1. Om det politiska dramat kring valet i Fagersta.
Dokumentärredaksjonen SR, Danjel Nam, Emelie Rosenqvist, Håkan Engström.

> Lyssna

FÖRFATTARENS MÅNGA FRUAR TRÄDER FRAM
Tonje har varit gift med författaren Karl Ove Knausgård som har suttit och skrivit ner sina memoarer i ytterst öppen och detaljerad form. Nu har han kommit fram till böckerna som handlar om deras äktenskap och skilsmässa, och Tonje drabbas av skräck och ångest. Ska hennes liv också blottläggas, hon har inte valt det? Och det är ju mannens version som folk kommer att läsa, vem ska lyssna på hennes version? Det blir en radiodokumentär med radiodagbok och ett försök att konfrontera exmannen med de svåra frågorna.

Tonjes versjon. Av Kari Hesthamar, NRK,

> Lyssna här

eller

> Här

För den som intresserar sig för Knausgårds fruar kan man nämna att också fru nummer två, Linda Boström Knausgård har gjort en radiodokumentär om sin egen psykiska sjukdom som sändes lämpligt efter Tonjes version.

> Lyssna

DÖD OCH KÄRLEK FÖR FLÖDESRADIO
Sveriges Radios dokumentärredaktion för som bäst ut dokumentärer på musikkanalen P 4. Dokumentärer med 30 % formaterad musik. I den serien hör vi ”Att leva när man snart ska dö”. Charlotte har blivit mamma för ett halvt år sedan men har en snabbt framskridande cancer. De sista dagarna och veckorna packar hon en låda åt sin son, som han ska få när han blir äldre.

Att leva när man vet att man snart ska dö. Av Linda Roslund, SR

> Lyssna

En programledardriven dokumentär för flödesradio – ungefär så kunde man beskriva P1 i Pataya där Mikkel Clausen försöker hitta de danskar som har bosatt sig fast i Thailand, oftast på grund av thailändska kvinnor. Utdraget vi hör är för kort för att riktigt göra en rättvis bedömning men här vill nog Mikkel prata lite för mycket själv för min smak.

> Lyssna

VÅRA FINLÄNDSKA PROGRAM
Vi lyssnar till Ann-Sophie Sandströms Vi fick låna en ängel. Också här är döden ett tema och berättaren är stark, så stark att ”man kunde lyssna på henne i en timme” säger någon av de norska redaktörerna. Vi fick låna en ängel slog alla lyssnarrekord för dokumentärerna på Arenan.

Mitt eget Fem år efter stilleståndet – en dokumentär om Fredrik Geisor och hans familj blir analyserat i detalj. Ett program får varje år en längre och förberedd analys, kritik av en kollega. Kollegerna har väldigt skarpa öron, de hittar en svag punkt – att jag inte lyckades få med tillräckligt många scener ur familjens liv. De undrar också varför jag själv behövs som berättare – och mycket riktigt, tanken var att jag inte skulle höras alls, men vi hann inte göra om sonen Marcus spikar som inte höll hela vägen. Lyckligtvis fungerar storyn bra ändå, så jag kan leva med resultatet!

”Inte finns det väl riktiga vampyrer”, undrade min svärmor smått oroligt, när jag berättade om mitt K3-program i Radio Vega, Ett blodsugande monster för vår tid. Det vet jag inte, svarade jag, men jag vet att vampyren lever och mår utmärkt i litteratur och på film.

Men glöm vitlöken, vigvattnet och krucifixet, glöm kistan de sover i på dagen, glöm till och med blodsugandet. Just nu kan vampyren vara närapå vad som helst – och göra närapå vad den vill.

Det som förenar alla vampyrer är att de representerar det annorlunda, Det andra, det monstruösa, det icke-mänskliga. Allt det vi inte vill veta av. Kanske är de amoraliska, djuriska som Eli i Låt den rätte komma in. Eller kanske är de alltför mänskliga som den feta, glupska Jules med diabetiska symptom i Andrew Fox roman Fat White Vampire Blues.

Eller också är de övermänskliga som vackra, goda, i solen glittrande Edward i Twilightserien.

De senaste åren har vampyren blivit ett stående element i ungdoms- och populärfiktion. Men i själva verket har vampyren varit trendig i två hundra år, ungefär, då John Polidoris The Vampyre gavs ut, en novell som brukar räknas som urvampyrberättelsen. Vår moderna tid tycks behöva vampyren. Det monstruösa gräver sig upp ur sin grav gång på gång, men i ständigt förnyad skepnad för att passa samhällets rådande ideologier. Eller snarare för att ifrågasätta dem.

K3-programmet ”Ett blodsugande monster för vår tid” sänds i Radio Vega på söndag kl. 9.03 med repris på onsdag kl. 11.03.